Tavlan med detta ikoniska namn, målad av Per Tillberg 1972, hänger på Moderna Museet i Stockholm. Den skildrar ett klassrum där elever stirrar håglöst på läraren, utom en flicka som drömmande blickar ut genom fönstret. Tavlan är en dystopisk kommentar till samhället på sin tid, inspirerad av proggruppen “Gläns över sjö och strand”s låt från 1970 om landsbygdens utarmning efter den då pågående samhällsomvandlingen.

I dag befinner vi oss i en annan samhällsomvandling, där generativ AI håller i taktpinnen. Frågor kring lönsamhetens roll kopplat till människan känns mer aktuella än någonsin.

Lönsamhet – en ständig fråga i mitt arbete
Jag har arbetat med startups och tillväxtbolag hela mitt yrkesliv, där lönsamhet alltid är en central fråga. Just nu samarbetar jag med ett konsultbolag som vill:

✔️ Växa och bredda sin affär.
✔️ Bli mindre beroende av 1:1-konsultationer.
✔️ Finansiera tillväxt genom eget kapital.

Men hur påverkar det medarbetarna och ägarna? Många av dem drivs av att göra ett bra jobb och hjälpa kunder, snarare än av ekonomiska mål. Hur jobbar man då, när medarbetarna är värderingsstyrda och inte alls vill förminskas till “var du lönsam idag?”

Så här tänker vi just nu:
🎯 Tydlig vision: Koppla tillväxten till något större än bara siffror. Vad vill företaget uppnå med sin tillväxt?
🎯 Belöna framgång: Anpassa ersättningsmodeller så att medarbetare känner sig inkluderade i den ekonomiska framgången. Vi kollar på en blandad modell med ekonomisk ersättning, men även med tid. Deras medarbetare värdesätter tid jättemycket.
🎯 Growth mindset: Skapa en kultur där misstag ses som möjligheter till lärande, vilket stärker både engagemang och innovation.
🎯 Stöd i förändringen: Förändringsledning är helt avgörande för att få med sig medarbetarna., vilket gör det lättare att skapa trygghet och motivation i tillväxtresan.
🎯 Ha koll på ekonomin: Bygg en kultur där företagets ekonomi är viktig för alla och där det finns ett starkt team på ekonomiavdelningen som inte bara hanterar det som redan hänt, utan som även kan hitta lösningar och flagga tidigt för problem.

Lärdomar från KTH:s styrelse
Detta uppdrag påminner mig om en episod från min tid i KTH:s universitetsstyrelse som studentrepresentant för otaliga år sedan. Universitetets ekonomi var ansträngd, och dåvarande rektor Anders Flodström lyfte då fram medarbetarnas drivkraft att maximera sina forskningsbudgetar och skapa bra undervisning – för att göra framsteg och bidra till en bättre värld. Det var deras drivkraft, att förbättra världen – inte att lärosätet skulle buffra pengar. Denna drivkraft är oerhört kraftfull – att vilja förbättra världen genom sin forskning, men det krockade i detta fall med behovet av att hantera hela organisationens ekonomi.

Vad tycker du? Hur hittar du balansen mellan dessa krafter i ditt liv och i ditt företagande? Jag ser fram emot att höra dina tankar! 👇